Jeg hedder Hans ITTS Jag har själv jobbat på Sony Ericsson och kom så i kontakt med Storytel. Hur många av er har erfarenhet av talböcker? Härligt! Det är inte så många som inte vet om det här, men skillnaden mellan talböcker och ljudböcker. Talböcker tillgängliggör material för funktionshindrade. Endast den som är talboksberättigad får låna talböcker. Citat ur upphovsrättslagen. Det är bra. Det finns idag 80 000 böcker hos Talboks- och punktskriftsbiblioteket. Det är ungefär 50 000 som är talboksläsare idag. Man använder Daisy-formatet. I stort sett alla böcker som produceras produceras av TPB. Ljudböcker har Storytel jobbat med under en längre tid. Ljudböcker läses ofta av kända uppläsare. Så är det inte i talboksfallet. Ljudböcker kommer ofta på CD eller MP3. Storytel är en strömmande mobiltjänst. Böckerna produceras av förlagen. Storleksordningen på antal ljudböcker är att det finns några tusen. Mängden talböcker är 80 000. Skillnaden är stor. Frågor? Om vi pratar om användbarhet så tycker jag att Daisyspelarna som finns idag är roliga. De har en hög användbarhet. De har enkla knappar och funktioner. Spelarna som vi ser här är optimerade för äldre och synskadade. Den största gruppen av talskadade. De här får man låna på biblioteket eller få dem förskrivna på Syncentralen. Böckerna lånar man på biblioteket. Det är bara talboksberättigade som får låna dessa böcker. På talbokshyllan på biblioteket så är det så böcker idag. Det finns även möjlighet att få böckerna utskickade till sig. Så ser det ut idag vad gäller talböcker. Mer kommentarer på det? Till det här som jag ska prata om - historien bakom projektet. Speciallösningarna som finns idag är ganska dyra, inte för brukaren, utan för TPB. Det ger en låg tillgänglighet. Det finns få fysiska böcker. Det kan vara svårt att få tag på en spelare och få vill anske ha dem. En dyslektisk 18-åring tycker kanske inte att de här spelarna är häftiga. Tanken är att skapa ett nytt nationellt distributionssystem för talböcker. Man vill få ner kostnaderna och öka tillgängligheten. Det har pågått ett antal studier. Post- och Telestudier har utvecklat "Läsaren". TPB har också gjort en undersökning. I våras uppdrog Post- och Telestyrelsen till oss att hitta en lösning för talböcker i mobilen. Det ska driftsättas i vår. Kort om Storytel, varför vi är här och var vi kommer in. Vi har kört strömmande ljudböcker i mobilen sen 2005. Det har lyssnats på mer än 100 000 böcker i Storydel. Idag har vi Iphone och Android för denna lösning. Jonas, som skulle ha varit här och pratat idag, är vd och grundare. Han medverkade i Draknästet och fick pengar av Rickard Båge som är engagerad i vårt bolag. Till skillnad från andra som jobbar med ljudböcker så har vi direkt återkoppling. Vi ser vad lyssnarna gör och får återkoppling på konsumtionen. Om ett förlag ger ut en cd-ljudbok så förlorar de kontakten med användarna. Vi kan hela tiden se vad folk lyssnar på eftersom det är en strömmande mobiltjänst. Det har vi nytta av i detta projekt. Vi använder även denna metod för att bli bättre på Daisy-reader. Tillbaka och prata om målgruppen för talböcker. Jag pratade om upphovsrättsparagrafen. Man måste ha ett läshinder som gör att man måste ha talböcker för att kunna läsa. Bland dessa finns de traditionellt vanliga synskadade, flitiga användare. Men även dyslektiker som är en mycket stor grupp. Det finns kanske tio gånger så många dyslektiker som synskadade. Även människor med fysiska funktionshinder kan vara talboksanvändare. De kan ha svårt att hålla i en bok. Även människor med kognitiva hinder som har lättare att förstå när någon läser för en. Alla dessa målgrupper har olika behov. Det är pretentiöst att säga att man förstår alla målgrupper men vi har ett hum om det. Synskadade behöver se vad som står i menyerna. Dyslektiker kan ha svårt med en sökfunktion där allt måste stavas rätt. Man kanske behöver ett användargränssnitt som tillåter symboler. Fysiskt funktionshindrade måste ha enkla knappar osv. Om vi tittar på hur det fungerar idag. Idag lyssnar många synskadade på talböcker. Antalet dyslektiker är liten, men vi vill nå denna grupp. Daisy Reader kallar den grej vi börjat utveckla. Vi har gjort ett test. Vi har gjort en fullt fungerande Daisy-läsare för strömmande böcker. Den här tillgänglig i Iphone, Ipad. Vi försökte göra ett bra stöd för röstnavigering. I Apples produkter finns Voice over där man kan hjälpa systemet på ett bra sätt guida slutanvändaren genom att med fingrarna navigera i telefonen osv. Vi har gjort en implementation av det i vår spelare. Vi har också basal Daisy-funktionalitet - hoppa mellan kapitel osv. Det har man normalt inte i en mp3-spelare eller ljudbokstjänst. Vi har kört ut det här till olika användare Idag har vi 300 frivilliga användare som ger oss återkoppling. Det kommer tillbaka till vårt sätt att arbeta. Vi vill ha direkt återkoppling. I nästa version ska vi ta in de funktioner som man mest vill ha. I vår frågeenkät la vi in 17 olika features som vi tror att man vill ha. Och här finns listan: Att lyssna off-line. Egna bokmärken. Sök som tar hänsyn till stavfel. Kunna använda andra program så att det här programmet kan gå i bakgrunden. Öka och minska hastigheten. Mer fullödig funktionalitet, följa texten när man lyssnar. Kunna styra lyssning via headset. Testet har pågått i två månader med en första versionen. Den andra versionen kommer till testgruppen i slutet av november. Där ska dessa funktioner finnas med. Så här ser det ut när man kör den här appen. Jag ska visa på en Ipad. Jag måste byta grejer här. Man startar genom att starta en app. Man kommer direkt in i spelaren. När man kör den här är det spela en bok man gör. Det är där man hamnar. "Vad återstår i höstens kväll? Blott tankar av glänsande..." Det här är en upplevese man har. Man kan lyssna på böckerna- 1 servrar. Man kan hitta vilken bok som helst, söka topplistor eller textmässigt. 79 408 böcker finns tydligen. Jag kan ha en egen bokhylla och se vilka böcker jag håller på att läsa - 1 Jag har användargränssnittet...ganska textfokuserat, men det ska vi arbeta ner. Det är ändå ganska enkla grafiska element. Det har vi lärt av Storytel-tjänsten. Man ska fokusera på spelarupplevelsen. Jag skulle kunna ha visat voice over-funktionaliteten- 1 Här har vi ett exempel med information om boken. Vi har off-line-läget. Fem minuter till automatisk paus. Man kan lyssna på en bok tills man somnar. Det är populärt. Jag tänkte prata lite om de utmaningar som vi har. Vi har en första version och jobbar med den andra. I vår blir den kommersiellt tillgänglig. Det är inte bara tekniken som är det stora med det här. En av de saker är att när man är talbokslåntagare - 1 Idag när man lånar talböcker med Daisy-spelare. Man går till biblioteket och säger att man har läshinder och vill bli talbokslåntagare. Idag är det så enkelt. De litar på att man har ett funktionshinder. Det kommer att bli mycket mer tillgängligt. Den här appen kan vem som helst ladda ner och ansöka om att bli testare. I framtiden kommer det bli lättare. Då måste man kunna screena mellan de som är talbokslåntagare och de som inte är det. Idag baseras det på ett förtroende. "Jag lovar att inte missbruka tjänsten." Det finns en annan rolig frågeställning - om vi gör en läsning för människor- 1 Man måste göra en ljudgränssnitt för avtalet. Man kan inte ha click through-avtal som man har på nätet. Idag när man har en talbokslåntagare så använder de gärna biblioteket- 1 Hur gör man det med en digital tjänst? Det kan man göra även här. "Du brukar läsa deckare , du kanske vill läsa även"- -"denna." Bibliotekarier kanske kan skicka ut boktips till den digitala tjänsten som man har i fickan. Det är funderingar vi har. Kommentarer på det? Jag är nyfikna på era åsikter? Nån som har nåt? 1 "Kan de inte tipsa varandra?" var det nån som fågade. Det ska man kunna. - Är inte förlagen rädda för detta? -Jag vet inte om man ska säga det. De vill inte att det här ska ersätta deras affär kring strömmande talböcker Storytel står för en stor del av den idag. Vi är också en del av den problematiken. Vi tror inte att det påverkar ljudbokstjänsten. 1 1 1 1 Det enda breda sättet idag är att gå till biblioteket och låna en Daisy-spelare och låna en bok. Biblioteken har ett bregrensat antal spelare och det är kö på dem. Jag har pratat med lärare som vill att ungdomarna ska läsa böcker , men de tycker att det är pinsamt att ha en sån här spelare. Om det hamnar i en mobil miljö blir det mer bekvämt. Sen handlar det även om tillgängligheten. Alla böcker finns plötsligt i fickan. 1 Ska ni utveckla i Ipad-funktion för det? 1 som kommer. Man ska kunna följa texten. Det är en användbarhetsutmaning. Vi får se hur vi lyckas. Andra fakta om människorna som har testat. Vi har bara använd Iphone idag. Vi ska göra en spelare på Android-telefoner också. Det var män och kvinnor, spridningen demografiskt var stor. Det var lägre än de som läser talböcker idag. 90 % har tidigare läst talböcker. 20 % har erfarenhet av Storytels ljudbokstjänst. Funktionshinder: 34 % dyslektiker, 50 % synskada, 8 % annat funktionshinder. En stor grupp människor fungerar för stöd för människor med funktionshinder eller av nån annan anledning testar tjänsten. Man kanske är i branschen. Om vi tittar på vår idé, idag har vi 300 testanvändare. Om det fungerar väl så kommer vi att gå upp till ännu fler testare än vi går ut kommersiellt. Många testare är bra. Kort om den här bilden: En av de idéer är att när man använder den här tjänsten så "går" man in på biblioteket. Så vill jag att man ska uppleva det här. Jag är låntagare på Stockholms stadsbibliotek och lönar böcker där. Lite om som är med: PTS finansierar projektet. PTB är aktiva. Stockholms stadsbibliotek är med i styrgruppen. Storytel Göteborgs stadsbiblio, Synskadades riksförbund, Handisam och Föreningen för unga och vuxna med utvecklingsstörning. Här finns kontaktuppgifter till mig om någon är intresserad. Frågor? Finns det nån talbokslåntagare här? Ingen. 1 Tackar s? mycket.